.
Asså, vem försöker jag lura?
Jag tycker inte ens om att blogga, ändå händer det ett par gånger (med några månaders mellanrum) att jag får för mig att jag ska börja igen..
Lär inte hända
Jag tycker inte ens om att blogga, ändå händer det ett par gånger (med några månaders mellanrum) att jag får för mig att jag ska börja igen..
Lär inte hända
Men varför inte? Liksom
Jaa, varför inte börja blogga igen när man varit så extremt sysslolös som jag har varit senaste veckorna?
Fast, då finns det ju inget intressant för någon att läsa. Dilemma.
Men om jag då (i alla fall till en början) utgår från att det inte är någon som läser min blogg så behöver jag faktiskt inte bry mig. Skitsmart, Sandra.
Detta är allt ni som (inte) läser får nöja er med idag, är ju ganska ringrostig då senaste inlägget skrevs för ganska precis 11 månader sedan.
Något som sätter sig på hjärnan tills vidare.
http://www.youtube.com/watch?v=tM0sTNtWDiI
(Ni får nöja er med länken denna gång)
Fast, då finns det ju inget intressant för någon att läsa. Dilemma.
Men om jag då (i alla fall till en början) utgår från att det inte är någon som läser min blogg så behöver jag faktiskt inte bry mig. Skitsmart, Sandra.
Detta är allt ni som (inte) läser får nöja er med idag, är ju ganska ringrostig då senaste inlägget skrevs för ganska precis 11 månader sedan.
Något som sätter sig på hjärnan tills vidare.
http://www.youtube.com/watch?v=tM0sTNtWDiI
(Ni får nöja er med länken denna gång)
Grattis!
Jag har glömt bort bloggen igen, men vad gör man?
Orsaken till dagens inlägg är att min älskade vän viktor fyller 19 idag! (Grattis igen)
Vi har bara känt varann ett par månader, men han har blivit en av mina absolut närmsta vänner under den perioden.
Du betyder så oerhört mycket, glöm inte det!
Önskar dig ett aphärligt mellanår!
(nu blev det två blödiga inlägg efter varandra, aja)
Orsaken till dagens inlägg är att min älskade vän viktor fyller 19 idag! (Grattis igen)
Vi har bara känt varann ett par månader, men han har blivit en av mina absolut närmsta vänner under den perioden.
Du betyder så oerhört mycket, glöm inte det!
Önskar dig ett aphärligt mellanår!
(nu blev det två blödiga inlägg efter varandra, aja)
Helomvändning, eller nästan i alla fall
Jag tänkte skriva ännu ett "emoinlägg" igår och klaga över hur jävligt allt är för tillfället, men jag kom på att det är sjukt jobbigt med folk som gnäller och bara vältrar sig i sin olycka. Så nu kommer ett positivt inlägg. Det kanske är så att jag till och med vågar kalla det en hyllning till några människor som gör vardagen så jäkla myckett lättare.
Jag älskar den skara människor som ställer upp för mig vad jag än gör och vilket humör jag än är på.
Jag älskar dem för att jag kan prata med dem om vad som helst utan att de dömer eller baktalar mig.
Jag älskar dem för att de älskar mig.
Det finns ungefär 4-5 människor som jag älskar villkorslöst och som betyder så otroligt mycket, det går inte ens att besktiva med ord, tro mig jag har försökt men det slutar bara med att det blir pannkaka av alla ord. Det är bara en sak ni behöver veta och alltid ha i bakhuvudet.
Jag kommer alltid finnas här för er, det spelar ingen roll vad ni gör, vad som har hänt
jag älskar er
Jag älskar den skara människor som ställer upp för mig vad jag än gör och vilket humör jag än är på.
Jag älskar dem för att jag kan prata med dem om vad som helst utan att de dömer eller baktalar mig.
Jag älskar dem för att de älskar mig.
Det finns ungefär 4-5 människor som jag älskar villkorslöst och som betyder så otroligt mycket, det går inte ens att besktiva med ord, tro mig jag har försökt men det slutar bara med att det blir pannkaka av alla ord. Det är bara en sak ni behöver veta och alltid ha i bakhuvudet.
Jag kommer alltid finnas här för er, det spelar ingen roll vad ni gör, vad som har hänt
jag älskar er
3 månader och 3 veckor sedan senaste inlägget
Jag har faktiskt funderat på om jag ska börja skriva här igen. Litegrann i alla fall.
Jag vet dock inte hur underhållande det blir för er läsare eftersom jag får lite "emoanfall" då och då, då jag bara gnäller och har mig. Men vi får se hur länge detta håller och hur bra det går.
En av alla saker som gör mig..emo.. är att skolan börjar imorgon igen. Men det är faktiskt ganska lugnt eftersom jag och 13 andra ungar åker till stöten på torsdag, vilket gör att första skolveckan består av 3 dagar.
Så jag klarar mig nog.
Vad mer?
Jo, jag har lovat Frida att jag ska lära henne kasta spjut. Så vi ska ut och träna så fort snön smälter bort från banorna på Torvalla.
Lite småinfo såhär första inlägget på 3 månader, tar ett tag att komma igång igen, men men.
Förvirrande
Hmmm, detta gör mig ytterst förvirrad.
Jag har inte bloggat på månader, och idag fick jag frågan av nathalie där hon undrade vad jag hade gjort med min blogg. Jag blev förvånad så jag gick in på den och möts då av den nya "rubriken" eller vad det kallas: "lebbbloggen, där jag talar ut om hur livet är" och det ser alltså ut som att någon har lyckats få tag i mitt lösenord och haft väldigt roligt.
Moget, ellerhur?
Jag har inte bloggat på månader, och idag fick jag frågan av nathalie där hon undrade vad jag hade gjort med min blogg. Jag blev förvånad så jag gick in på den och möts då av den nya "rubriken" eller vad det kallas: "lebbbloggen, där jag talar ut om hur livet är" och det ser alltså ut som att någon har lyckats få tag i mitt lösenord och haft väldigt roligt.
Moget, ellerhur?
Att bryta mot en norm
Oj, oj, OJ vad jag inte har orkat skriva på länge.
Jag hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om alla dagens händelser, men jag tyckte bara det blev en lång punktlista med saker, ingen sk "röd tråd" i det hela, så jag tänkte berätta om en psykologiuppgift vi tog tag i och gjorde efter skolan idag.
Uppgiften var att bryta mot en norm och därefter analysera hur det hade gått, blaha, blaha.
Jag, Jenny och Henke var i samma grupp och vi tjejer satt på pendeln och sjöng jättehögt och falskt medan Henke var fältobservatör. De första två gångerna fick vi inga större reaktioner på vårt agerande, men tredje gången satt vi bredvid en stor skolklass i 7-8årsåldern som började skratta och sjunga med oss.
Det var en skön avslutning på skoldagen i alla fall.
Godnatt
Pappas leksak är hemma
Gah, ibland blir man ju bara tokig på allt.
Detta inlägg skrev jag för två dagar sen, men det publicerades aldrig, typiskt. Så jag lägger upp det nu istället.
Som ni ser på rubriken så har pappa varit och hämtat sin leksak i Hjo.
För er som inte vet vad den leksaken är så ska jag berätta det för er.
Det är en Kawasaki versys, skitsnygg.
Den fanns i blått, svart och limegrönt. Personligen tycker jag att den limegröna var snyggast, men det var tydligen bara den blåa som hade abs-bromsar så det blev nästen ett självklart val för pappa som alltid tänker ett steg längre.
Detta inlägg skrev jag för två dagar sen, men det publicerades aldrig, typiskt. Så jag lägger upp det nu istället.
Som ni ser på rubriken så har pappa varit och hämtat sin leksak i Hjo.
För er som inte vet vad den leksaken är så ska jag berätta det för er.
Det är en Kawasaki versys, skitsnygg.
Den fanns i blått, svart och limegrönt. Personligen tycker jag att den limegröna var snyggast, men det var tydligen bara den blåa som hade abs-bromsar så det blev nästen ett självklart val för pappa som alltid tänker ett steg längre.
Mycket, mycket
Nu kommer ett långt inlägg med lite bilder för omväxlings skull. ;)
Idag hade vi nog den mest underliga skollunch på...jaa, någonsin tror jag.
Det var nämligen flera mattanter som var sjuka, så vi fick äta på papperstallrikar, med plastbestick och dricka ur plastglas. Antagligen för att de inte hade tillräckligt många som kunde sköta disken. Känslan var ungefär densamma som att sitta på en picknick. Detta var dock inte det konstigaste, utan det var när jag kom tillbaka till bordet när jag hade hämtat en macka. Denis och Steffi satt nämligen och diskuterar hur man ska rita en fitta, de satt helt försjunkna i diskussionen och försökte rita detta i ketchupen som blivit kvar på tallrikarna.
Och nu för att gå från en sak till en annan. Imorgon är det skol-SM och jag, Denis och Linda ska åka in tillsammans till sollentuna för att tävla. Denis springer 15.30, Linda 16.20 och så kommer jag helt off och ska kasta spjut kl 18.30. Det är över 30 st anmälda så det kommer ta över två timmar, vilket innebär att jag säkert inte kommer vara färdig före 20.30. Jag kommer vara där hela dagen eftersom vi åker in tillsammans och bussen går 12.47. Sen känner jag att jag har världens press på mig med tanke på min prestation i SM, tidigare i år.
Håll tummarna för mig.
Idag hade vi nog den mest underliga skollunch på...jaa, någonsin tror jag.
Det var nämligen flera mattanter som var sjuka, så vi fick äta på papperstallrikar, med plastbestick och dricka ur plastglas. Antagligen för att de inte hade tillräckligt många som kunde sköta disken. Känslan var ungefär densamma som att sitta på en picknick. Detta var dock inte det konstigaste, utan det var när jag kom tillbaka till bordet när jag hade hämtat en macka. Denis och Steffi satt nämligen och diskuterar hur man ska rita en fitta, de satt helt försjunkna i diskussionen och försökte rita detta i ketchupen som blivit kvar på tallrikarna.
Och nu för att gå från en sak till en annan. Imorgon är det skol-SM och jag, Denis och Linda ska åka in tillsammans till sollentuna för att tävla. Denis springer 15.30, Linda 16.20 och så kommer jag helt off och ska kasta spjut kl 18.30. Det är över 30 st anmälda så det kommer ta över två timmar, vilket innebär att jag säkert inte kommer vara färdig före 20.30. Jag kommer vara där hela dagen eftersom vi åker in tillsammans och bussen går 12.47. Sen känner jag att jag har världens press på mig med tanke på min prestation i SM, tidigare i år.
Håll tummarna för mig.
Mobilbloggande
Jag satt på pendeln till Nathalie igårkväll och gick in på bloggen via mobilen för att slänga iväg ett inlägg, men självklart så funkar det inte även fast jag spenderade flera minuter åt att försöka fixa det. Efteråt upptäckte jag att jag inte hade någon täckning, alla skrattar åt tekniska Sandra.
Visdomsord
Läste Fridas blogg där hon länkar till en annan blogg, och jag tycker verkligen att alla killar borde läsa och aldrig glömma dessa ord.
Men vad ska man skriva om?
Jag har inte uppdaterat så mycket på sista tiden. Det är inte för att jag inte har gjort något, jag har bara inte orkat, eller "hittat inspirationen" om man vill säga så.
En rolig sak jag fick reda på nyss är att jag (och Björn från klubben) har kommit med i något speciellt program för spjutkastare där de som finns med på sverigebästalistan tas med, så det är tydligen någon storsatsning på gång. Jag skulle nästan vilja säga att det är en ära att få vara med, men det låter så mesigt och påklistrat.
Så, för att uttrycka sig à la Sandra:
Fy helvete vad skoj detta kommer bli asså!
En rolig sak jag fick reda på nyss är att jag (och Björn från klubben) har kommit med i något speciellt program för spjutkastare där de som finns med på sverigebästalistan tas med, så det är tydligen någon storsatsning på gång. Jag skulle nästan vilja säga att det är en ära att få vara med, men det låter så mesigt och påklistrat.
Så, för att uttrycka sig à la Sandra:
Fy helvete vad skoj detta kommer bli asså!
Den polska fasan
Jag vet inte hur mycket jag klagade på matteläraren förra läsåret, jag lärde mig ingenting alls och jag stressade upp mig över saker jag borde kunnat så jag blev jätteglad sista veckan när de berättade att hon skulle sluta. Så kom jag på nu under lovet att jag skulle försöka att byta till fredrika en gång till (jag var ju där ett par gånger första terminen, men då var det fullt i klassen) och vem möter jag då första dagen om inte den där matteläraren. Det visade sig självklart att hon skulle ha mig i matte igen och jag har fortsatt att klaga. Hon säger så dumma saker som "men det är ju de lätta sakerna som är viktigast" eller "sen vill jag kvadrera det här uttrycket, men det kan inte ni veta"
Så kom pappa med ett mycket bra förslag, och det var att vi skulle smyga ner lite arsenik i hennes vatten. Ibland får gubben till det.
Fast det vore inte så roligt att plugga matte C på Kumla fängelset...
Så kom pappa med ett mycket bra förslag, och det var att vi skulle smyga ner lite arsenik i hennes vatten. Ibland får gubben till det.
Fast det vore inte så roligt att plugga matte C på Kumla fängelset...
Så var det med den saken
Jahapp, så är man redan hemma igen.
Det visade sig att han inte skulle tävla då, han stod bara och tog en massa kort på några andra som hoppade och hade sig. Så det var bara för mig och mami att pallra oss hem igen.
Jag ska flå kontaktpersonen levande.
Nej, så elak är jag inte.
Det visade sig att han inte skulle tävla då, han stod bara och tog en massa kort på några andra som hoppade och hade sig. Så det var bara för mig och mami att pallra oss hem igen.
Jag ska flå kontaktpersonen levande.
Nej, så elak är jag inte.
Busigt
Daniel skulle tydligen tävla idag igen, men han har såklart inte sagt några tider till oss eftersom han inte vill att vi ska komma, så jag ringde ett samtal och fick reda på att han ska tävla kl 15. Och nu är vi på väg!
